Utställning, Galleri CFF
Savas Boyraz, Lotta Törnroth, Inka & Niclas, Linda Hofvander: I relation till – en utställning om rum och plats
2020.09.12 - 2020.10.04
Centrum för fotografi visar under hösten I relation till– en utställning om rum och plats, i vilken fyra konstnärskap förhåller sig till skilda platser som de överför till utställningsrummet. Konstnärerna, som alla arbetar med fotografi som medium, verkar på vitt skilda sätt, men har en gemensam förmåga att genom sina verk förflytta besökaren in i sitt eget arbete. Rummets möjligheter och begräsningar sätts på prov och fotografiets förmåga att växa utanför ramarna utforskas.
Savas Boyraz befann sig mellan 2016 och 2019 i norra Kurdistan i Turkiet där han med hjälp av kameran dokumenterade förödelsen i det konfliktdrabbade området. Han fokuserade på Yüksekova i Hakkariomådet men fick inte arbeta fritt vilket påverkade hans tillvägagångssätt. I fotografierna är skadade husdelar uppställda mot ett stillsamt landskap med en tydlig horisont. I videoverket The State we are in har konstnären placerat kameran i en skrotsamlares vagn. Filmen följer hans dag under vilken han möter Pablo Picassos målning Guernica. Genom mötet placeras konstverket i en kurdisk kontext och skapar en länk av förödelse och smärta mellan öst och väst. Installationen för samman fotografier och videoverk genom en målad väggyta som fungerar som en förlängd horisont, men den refererar också till den gråa färg som används för att skydda väggar från besökare i offentliga byggnader i Turkiet.
Lotta Törnroths serie Imaginära öar utforskar havet som plats och hur människans förhåller sig till det. Törnroth har spenderat mycket tid på olika platser där livet formats av havet, bland annat Grönland, världens största ö. På dessa platser finns en tvetydig relation till havet. Hon har länge fascinerats av havets faror och katastrofer och spenderat tid vid platser där stora olyckor har skett för att förstå vad detta gör med platser. När hon besöker platserna agerar hon ibland fyr, och tar fotografier med långa exponeringar där hon lyser in i kameran med en ljuskälla. En slags utsträckt hand till platsens historia och de människor som förlist där. Under sina resor har hon även samlat små mängder vatten av de hav som hon besökt. På så vis finns havet fysiskt närvarande i utställningsrummet då Törnroth låtit isbitar av dessa hav smälta på papper, och på så sätt skapat blåa öar där olika havs unika saltsammansättning framträder.
Inka & Niclas har arbetat som konstnärsduo sedan 2007. I sitt arbete återkommer de ofta till landskapet som plats och fenomen. Genom landskapsfotografi och dess konstruktioner undersöker de människans förhållningssätt till naturen. Landskapen de utforskar är ofta storslagna ideala motiv som finns på var och vartannat semestervykort och på varje bildkonsuments näthinna. Det kan röra sig om glittrande solnedgångar, palmer i gryningen, tropiska skogar, vilda berg eller karga landskap. Platser som genom fotografiet har fått koka ner till idén om en typ av plats och på så sätt har blivit en karikatyr av sig själv. Duon intresserar sig för människans fotografiska förhållande till dessa platser. Verken kan ses spegla idéer om att med ett snapshot ”ha varit där” eller om hur landskapet visuellt kan nötas ner av den mängd fotografier som tas av det. I utställningsrummet har motiven flyttat ut på olika typer av objekt, för att förtydliga det fotografiska och platta i dessa vyer, men också för att till exempel lyfta in landskapet i landskapet genom stenarna som har fotografier på ytan.
Linda Hofvanders verk rör sig inom det djupt fotografiska. Hon bryter ner fotografiet i dess mest grundläggande beståndsdelar och utforskar varje segment för sig, som ljus, perspektiv, skala och yta. Varje enskild del får utvecklas till sin spets i bilder eller sviter. Ateljén är platsen för dessa visuella analyser. Hennes fotografier har inte ett tydligt narrativ, men en avsaknad av berättelse innebär inte en avsaknad av sammanhang. Sammanhanget här är seendet. Genom att skapa en osäkerhet hos betraktaren över vad som avbildas synliggörs kamerans och seendets olika mekanismer. Fotografierna och skulpturerna blir till en visuell lek där åskådaren får träda in i konstnärens ateljé och genom hennes ögon betrakta fotografiet. I utställningsrummet vävs ett fotografi och tre skulpturer samman med ett överdimensionerat fotografi vilket täcker en hel vägg som relaterar till rummet det befinner sig i, men också till det rum där bilden tillkommit.