The Invisible People
Beskrivning
The Invisible People är en serie fotografier som synliggör litterära översättare genom att porträttera dem i deras arbetsmiljö. Titeln belyser att det som många anser kännetecknar en god översättning – att översättaren är osynlig – också kan vara något som bidrar till yrkesgruppens relativa osynlighet i samhället. Samtidigt är osynlighet en sorts specialförmåga, kanske till och med en superkraft?
Litterära översättare har skapat en stor del av vår svenskspråkiga litteratur, men betraktas inte alltid som kreativa upphovspersoner i egen rätt. Ofta arbetar de under ekonomiska villkor som innebär stora uppoffringar. Porträttserien The Invisible People syftar till att lyfta fram deras enträgna arbete och unika personligheter.
Anna Lindberg är född 1982 i Falun och bosatt i Stockholm. Hon är utbildad vid Akademin Valand och Biskops-Arnös författarskola, och är verksam som författare, översättare och fotograf. The Invisible People är hennes första fotoutställning och visas i Rum för översättning på Bokmässan i Göteborg.
John Swedenmark: ”Slutförandefasen är den mest tillfredsställande. Det är som att få uppleva språkets blomstring."
Linda Östergaard: ”Att översätta är för mig att läsa och läsa och bege mig till de platser dit det lästa skickar mig och skriva det jag hittar där.”
Jasim Mohamed: ”Oavsett hur livskraftigt mitt arbete är, kanske jag genom att översätta bara följer en evolutionär kallelse från framtiden.”
Anna Gustafsson Chen: ”Att översätta handlar helt enkelt om att läsa ordentligt och om att försöka överföra det man läser till en svenska som i ord, fraser, betydelse och tonfall motsvarar det man tycker sig förstå och känna i ursprungstexten. Det blir en tolkning - en annan översättare kanske skulle uppleva texten på ett annat sätt än jag. Lite som när olika orkestrar spelar samma partitur.”
Anna Jansson: "Översättning är en chimär (av grekiskans khim'aira – 'benämning på ett mytologiskt djur, format av get, lejon och drake'). Översättning är en myt. Översättning är ett djur. Översättning kan spruta eld. Översättning kan äta upp dig."
Niclas Hval: ”Översättning är för mig att försöka möta varje ny text på dess egna villkor. Kanske också att aldrig vara nöjd, att alltid vilja mer.”
Namdar Nasser: ”Glädjen över det som uppdagas vid översättning överväger oron för det som går förlorat.”
Eva-Tea Lundberg: ”Att översätta påminner om att spela, att tolka text är för mig som att tolka en notbild. Ett sökande efter en utmärkande rytm och klang och efter textens eller musiken essens – det som finns där utan att faktiskt stå där; det outsagda, oskrivna. Hur lyfter jag fram och återger det?”
Sofia Hysing: ”Översättning är som måleri, det är som att stå framför samma livfulla stilleben som författaren byggt upp men i ett annat rum där ljuset studsar in annorlunda i gommen och i ögonen; det är ett ständigt sökande efter författarens lumen i försöket att försöka översätta – återge, parafrasera – texten inuti det nya språkrummet; och att vissa dagar sitta i ständigt dunkel och våndas över jämförelsen av käll- och målspråkpalettens ordkulörer.”
Alva Dahl: ”Jag måste längta ner i tomheten och mötet med en annan vilja; söka efter formuleringar som uppstår genom mig, utan att vara mina.”
Maiping Chen: "Jag känner mig lite som ljusteknikern på teatern - ljuset ska falla på skådespelarna på scenen och inte på mig."
Helena Hansson: ”Jag har svårt för alla mer eller mindre krystade metaforer om översättning. Att översätta är ingenting annat än att så noggrant som möjligt överföra alla de komponenter som en text består av - sakinnehåll, ton, tilltal, rytm, flöde, undertexter, bilder och så vidare - från ett språk till ett annat.”