I utställningen Ghost in the Machine arbetar flera av konstnärerna med fotografi som råmaterial. Fotografiet blir en utgångspunkt som omvandlas och skapar nya verk, det kan handla om hittade bilder, stora mängder av bilder, eller skannerteknik som med information fångad genom linsen genererar tredimensionella ”bilder”. Många av de utställda verken bryter mot traditionella sätt att använda fotografi och utnyttjar tekniska misstag men utgår också ifrån grundläggande fotografiska förutsättningar, kopplingen till verkligheten och det noggranna avbildandet som linsbaserade medier erbjuder. 

Samtalet är på engelska och modereras av Kristyna Müller, verksamhetschef, Centrum för fotografi. 

www.berggallery.se

Nedan info om utställningen: 

Ghost In The Machine

13 maj – 17 juni

Erik Berglin  / Tove Kjellmark / Mikaela Steby Stenfalk  /  Clement Valla  / Florian Appelt / Per Englund / Raha Rastifard /  David Åberg / Daniel Eatock 

Kan maskiner tänka, kan de vara kreativa? Frågan kan tyckas vara naiv men den senaste tidens utveckling av artificiell intelligens som kreatör till både text och visuellt material – har på allvar börjat ifrågasätta konstnärens särställning. Men istället för att se den tekniska utvecklingen som ett hot vill den här utställningen lyfta fram åtta konstnärskap som arbetar med teknik på ett nyfiket sätt. Där den maskinella metoden får en roll som medkreatör till verken. Avancerad teknologi blandas med analoga metoder men i båda fallen blir apparaturen en betydelsefull faktor för det visuella resultatet. 

För mig började funderingar kring detta redan 1997 – då schackdatorn Deep Blue besegrade den regerande världsmästaren Garry Kasparov. Efter förlusten hävdade Kasparov att Deep Blue måste ha styrts av en människa. De märkliga och irrationella drag som datorn gjorde kunde enligt Kasparov endast utförts av ett medvetande som klarar av abstrakt tänkande. Efteråt har det spekulerats om glitchar (fel orsakade av ofullständig kod) resulterade i dessa slumpmässiga drag. Det kan alltså ha varit misstag i programvaran som besegrade en av tidernas bästa schackspelare! Just den här typen av oväntade och okontrollerbara glitchar finns närvarande i flera av de verk som utgör utställningen. 

Som i Erik Berglins bildsvit Total_System_Failure som görs genom att han tvingar in olika bildredigeringsprogram i situationer där de tappar kontrollen och tvingas generera bilder eller delar av bilder autonomt. 

Tove Kjellmark arbetar med 3D scanning som översätts till vektorgrafik som därpå kan transformeras till både skulpturer och tuschteckningar med hjälp av olika maskiner. Amerikanen Clement Valla utgår ofta från landskapsbilder som han approprierar från digitala kartor. I hans uppmärksammade bildsvit Postcards from Google Earth får vi ett humoristiskt exempel på hur det kan se ut när en programvara försöker omvandla satellitbilder till 3D miljöer. Mikaela Steby Stenfalks skulptur Copy Collection of Venus de Milo är en parafras på Alexandros of Antiochav berömda skulptur från 150 BC. En programvara har skapat en version av skulpturen baserad på tusentals bilder som laddats upp på nätet av originalet men även av bilder på souvenirer, små tvålar och stora betong kopior och annat som ska föreställa Venus de Milo.

Utställningen har lånat sin titel från den brittiska filosofen Gilbert Ryle som menade att den fysiska kroppen och medvetandet är frånkopplade varandra. Ryle argumenterade för att våra fysiska kroppar kan betraktas som maskiner som råkar inhysa ett själsligt medvetande vars beslut görs oberoende av hur det påverkar dess kropp. Man skulle kunna säga att Ghost In The Machine försöker spegelvända detta resonemang och istället visa hur maskiner kan göra konst tillsammans med mänskligt ingripande.

/ Erik Berglin, konstnär och i detta fall curator.